Select language:
Senast uppdaterad: 2007-06-15 / Ansvarig för sidan: Pablo Gonzalez Dorta
Informationen nedan är hämtad från Sjukvårdsrådgivningens information om rehabilitering utomlands
Rehabilitering i ett varmt klimat
Den här typen av rehabilitering har haft olika namn, exempelvis utlandsvård, klimatvård och rehabilitering utomlands. Det som menas är en aktiv rehabilitering i ett varmt klimat.
Det är framförallt om man har reumatisk eller neurologisk sjukdom eller skada eller om man har psoriasis som man kan få denna rehabilitering.
Har man reumatisk eller neurologisk sjukdom är syftet att bibehålla eller öka muskelstyrkan och ledrörligheten, förbättra balans och kondition och på så sätt få ett minskat funktionshinder. Om man har psoriasis är syftet att minska de psoriatiska hudförändringarna.
Det var på 1960-talet som man började kunna få rehabilitering anordnad av landstingen i ett varmt och soligt klimat. Innan dess tillbringade många reumatiskt och neurologiskt sjuka långa tider i varmare klimat på eget initiativ eftersom de mådde bättre och blev betydligt rörligare i värmen.
Vilka har möjlighet att få behandlingen?
Regionerna och landstingen har olika bestämmelser om vem som kan få rehabilitering utomlands. Uttagningsrutinerna varierar, men vanligtvis skriver en läkare först intyg om behovet av rehabilitering. Intyget skickas till en särskild uttagningsläkare. Varje region och landsting har en utsedd uttagningsläkare som bedömer alla inkomna läkarintyg angående klimatvård. Det kan vara en specialistläkare, till exempel reumatolog eller neurolog, men det förekommer att uttagningsläkaren även har en annan specialitet. Det beslut som tas kan inte överklagas.
Den vanligaste orsaken till att man inte får åka på rehabilitering utomlands är att det landsting man tillhör inte har de resurser som krävs. Man kan också få avslag för att man har andra sjukdomar som gör det olämpligt att träna i varmt klimat, till exempel vissa hjärtsjukdomar. Andra orsaker kan vara att man har en sjukdom som försämras om man vistas i solen eller att man just då har en mycket aktiv sjukdomsperiod och därför inte kan tillgodogöra sig en aktiv rehabilitering.
Var sker rehabiliteringen?
De anläggningar som används finns framförallt på Teneriffa, Gran Canaria och på spanska fastlandet. Några anläggningar är öppna året runt, andra från mars till oktober.
Man betalar själv samma kostnad som när man vårdas på sjukhus. Kostnaden kan variera mellan olika landsting och regioner men är som regel 80–100 kronor per dag. Vanligtvis får man för denna summa resa inom Sverige till flygplatsen, flygresor och transfer till anläggningen utomlands, kost, logi och behandlingar.
Hur lång är rehabiliteringsperioden?
Den vanligaste behandlingstiden är fyra veckor. Omställningen till en aktiv rehabilitering tar oftast några dagar, och i början tar man det lite lugnare med träning och solning. Tidigare var behandlingstiden sex till tolv veckor vilket många tyckte var alldeles för lång tid. I och med att behandlingstiden har minskat betydligt är det idag fler som får möjlighet till rehabilitering utomlands.
Hur effektiv är klimatvården?
1998 gjordes en utvärdering inom Stockholms läns landsting av denna typ av rehabilitering utomlands för reumatiker som visade på förbättrad aktivitetsförmåga, ökat välbefinnande och minskad värk. Sex månader efter avslutad rehabilitering fanns dessa positiva effekter kvar.
En utvärdering av vården för neurologiskt handikappade visade att livskvaliteten skattades högre efter rehabiliteringen. Man kunde prestera bättre i tester genom att man lärt sig att kompensera sitt funktionsbortfall, och genom en bättre anpassning av hjälpmedel och närmiljö.
Rehabiliteringen utomlands för astmatiker ansågs i utvärderingen enbart kunna användas för lindrigt sjuka astmatiker. Om man hade lindrig astma ansågs en vanlig charterresa uppnå samma medicinska effekt.
Många som varit på rehabilitering utomlands upplever förutom de olika träningsmöjligheterna även andra positiva effekter. Man träffar andra med samma livssituation och kan utbyta erfarenheter. Att kunna koppla av helt från arbetet och att inte behöva ta hand vardagssysslor som att städa, handla och laga mat, är också positiva effekter.
Först sätts ett mål
Alla behandlingar inleds med att man blir undersökt av antingen en läkare eller en sjuksköterska samt en sjukgymnast och en arbetsterapeut. Det är viktigt att man själv formulerar målet för rehabiliteringen, som är individuellt. Det är bra att formulera konkreta mål istället för allmänna, som ökad muskelstyrka och rörlighet. Ett konkret mål kan till exempel vara att man vill kunna klä på sig själv. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter inriktar då behandlingarna på att öka rörligheten i axlar och armar, men även i höfter. Dessutom kanske man måste träna grov- och finmotoriken i händerna.
Ett annat konkret mål kan vara att kunna gå i trappor, vilket innebär att träningen inriktas på fotleder och benstyrka, samt gångförmåga.
Personalen man möter
På anläggningarna finns vanligtvis både läkare och sjuksköterskor. Sjuksköterskorna ansvarar för omvårdnaden som man är beroende av under rehabiliteringstiden. Det kan vara injektioner, kontroller av blodtryck och blodprov eller såromläggningar.
Förutom läkare och sjuksköterskor finns bland andra arbetsterapeuter och sjukgymnaster som tar hand om den aktiva rehabiliteringen.
Arbetsterapi
Arbetsterapeuternas behandlingar innebär träning av axlar, armar och händer. Arbetsterapeuter leder daglig handträning i grupp. Denna gymnastik kallas ofta för handgrupp, men man tränar alla leder i nacken, axlarna, armarna, handlederna och händerna.
De individuella behandlingarna kan gå ut på att träna muskelstyrkan och öka rörligheten i dessa leder. Arbetsterapeuten hjälper också till med rådgivning och utprovning av tekniska hjälpmedel. Som smärtlindrande behandling kan man få till exempel handmassage, varma paraffinbad eller kylbehandlingar med ispåsar för händerna.
Innan behandlingarna påbörjas gör arbetsterapeuten olika mätningar av händernas rörlighet, handstyrkan och graden av smärta. Innan hemresan görs samma mätningar för att jämföra resultat med det man hade när man kom.
Sjukgymnastik
Man kan dels få individuell sjukgymnastik, dels sjukgymnastik i grupp. Sjukgymnasten ger behandlingar för att rörligheten och muskelstyrkan ska öka och att ledernas och musklernas funktion ska förbättras. Man kan också få smärtlindrande behandlingar i form av värme, kyla, akupunktur och massage. I samråd med sjukgymnasten gör man en individuell behandlingsplan, och liknande mätningar som hos arbetsterapeuten.
Egenträning och behandling
I början av rehabiliteringen får man av sjukgymnasten ett träningsprogram med lämpliga övningar som man gör dagligen på egen hand. Sjukgymnasten följer upp hur man klarar övningarna och tar bort de moment som inte känns bra och ger förslag på nya. Man tränar antingen genom promenader, i bassängen, eller i en träningssal med olika gymredskap.
Det är viktigt att man tycker att träningen är meningsfull och rolig. En del vill cykla på motionscykel medan andra föredrar att promenera barfota i den varma sanden. Egenträningen anpassas efter var och ens behov och förmåga.
På anläggningar för psoriatiker finns utrymmen där man kan sola naken.
När man lämnar anläggningen får man ett individuellt program så att man kan fortsätta med träningen och behandlingen hemma. Efter fyra veckors träning dagligen går det oftast lättare att behålla vanan att träna dagligen även när man kommit hem.
Sjukgymnastik i grupp
Förutom individuell sjukgymnastik leder sjukgymnaster varje dag gruppträning till musik. Gruppträningarna varierar på de olika anläggningarna, men här finns en ungefärlig beskrivning av hur den går till:
Pallgymnastik
Dagarna inleds oftast med gymnastik som sker sittande. På så sätt får man en mjuk start på dagen och alla kroppens leder mjukas upp och tränas från yttersta tålederna till käklederna. Alla kan vara med på denna gymnastik oavsett funktionshinder.
Mattgymnastik
I den här gymnastikformen ligger man på en matta. Framförallt tränas ben och armar. Om man har svårt att ligga ned på marken eller att komma upp igen kan man ligga på en brits och göra rörelserna.
Bassängträning
Det här är en vanlig och uppskattad behandlingsmetod. Den sker i utomhusbassäng, ofta till musik, och de flesta upplever att de blir lätta och rörliga i vattnet. Att träna i varmt vatten innebär att man kan röra sig lättare och ta ut rörelserna bättre. Det varma vattnet har även en smärtlindrande effekt. Vattnet har en avlastande effekt på kroppen, och därför kan man belasta sina leder mer än när man är på land.
Det finns träningsprogram anpassade för personer med olika diagnoser, men också ett längre konditionsprogram. En del har som mål att kunna vara med i konditionsprogrammet under någon av de sista veckorna av rehabiliteringen. Efter all bassängträning är det bra att vila en stund eftersom man ofta har ansträngt sig en hel del.
Fotgymnastik
Många med reumatiska sjukdomar har besvär med sina fötter. Under fotgymnastiken tränas tåleder, fötternas leder och fotlederna. Ofta används små bollar som man pressar mot marken och rullar med fötterna.
Avslappningsövningar
Ibland erbjuds avslappningsövningar för att minska stress och spänningar.
Undervisning
På flera av anläggningarna ordnas olika utbildningar. Då samlas en mindre grupp med en likartad diagnos under ledning av sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska.
De vanligaste områden som tas upp i dessa så kallade patientskolor är hur det är att leva med en kronisk sjukdom eller ett funktionshinder, läkemedelsbehandling, ledskydd och tekniska hjälpmedel - ledskyddsundervisning innebär att man får lära sig att skydda sina leder genom att använda dem på ett ergonomiskt riktigt sätt, betydelsen av fysisk träning, patienträttigheter och möjligheter till ekonomiskt stöd.
Undervisningen är vanligtvis upplagd i form av gruppdiskussioner och man kan även lära sig mycket av de andra gruppdeltagarnas erfarenheter.
Remiss och ansökan om rehabilitering
Address
Clinica Vintersol
C/. Nordica 1
386 50 Los Cristianos
Teneriffa, Spanien
Telefon
+34 922 77 79 00
Fax
+34 922 79 72 50
E-post
Receptionens öppettider
Mån - Fre: 08.30 - 21.00
Lör - Sön: 09.00 - 17.00
Lokala helgdagar: 09.00 - 16.00